Vi hjälper er att reda ut begreppet genom att ge er en kortfattad inblick i växeltelefonins tre generationer.
Generation 1 – Fasta växlar
Fungerade egentligen ganska bra, det var stabila system som sällan hade driftstörningar och alla basfunktioner rent tekniskt fanns. Problemen kom då företag började ställa krav på mobilitet och flexibilitet. En annan stor riskfaktor är att det inte finns någon som helst backup i dessa lösningar. Många sitter med en avbetald växel som bara tuffar på, men det blir kostsamt när den väl havererar då det tar veckor ibland att få upp en fungerande telefoni igen.
Generation 2 – Mobila växlar
Runt milleniumskiftet var det väldigt populärt att skaffa mobila växlar, de tillgodosåg behovet att ta med sig sin kontorstelefon på fickan. Många såg en besparing i att skrota sin växel som i regel bara stod och vidarekopplade fastnumret till mobilen vilket var en onödig kostnad. Däremot märkte man ganska snabbt att man saknade mycket av funktionaliteten från det fasta växeln. Att koppla samtal och hänvisa sig blev krångligt med koder och stjärna (*), fyrkant (#) etc. Man såg inte längre linjestatus på varandra, dvs vilka som var upptagna i telefon, och framförallt så märkte man att växelfunktionerna inte fungerade om man blev uppringd på mobilnumret. Därav blev MEX en viktig funktion för att kunna displaya sitt fasta nummer utåt och därigenom minska antalet samtal som kom in på mobilnumren.
Generation 3 – Molnbaserade växlar
Introducerades 2006 av fd. Uno Telefoni (Nu Dstny) på marknaden och det dröjde ända till 2013 innan Tele2 som första operatör gick i samma fotspår. I 3:e generationens telefoni kombineras det bästa från två världar. Användarvänlighet, skalbarhet och enkel administration kännetecknar dessa lösningar och det råder nu inga tvivel om att det är hit marknaden barkar. Analysföretaget Garner förutspår att 50% av alla företag i Sverige kommer att ha en molnbaserad växel år 2020, antagligen går det ännu fortare.
