GSM
GSM är andra generationens system för mobiltelefoni och används än idag parallellt med tredje generationen (3G) och det nyligen byggda 4G. Så sent som 2011 var det, globalt sett, fortfarande fler som använde sig av GSM än det var som använde de nyare näten för sin mobiltrafik. GSM är en förkortning av det engelska uttrycker Global System for Mobile communication, och är ett digitalt mobilnätverk som primärt används av mobiltelefoner i Europa och andra delar av världen. Tekniken använder olika ”time division multiple access (TDMA). GSM digitaliserar och komprimerar data som sedan skickas genom en kanal paralellt med två andra strömmar av användardata, och vardera har sin plats i ett eget spår. Några av de viktiga funktionerna av GSM inkluderar;
- Kryptering av samtal för att skapa säkerhet
- Datanätverk
- SMS
- Vidarekoppla samtal
- Nummer ID
- Samtal väntar
- Konferens för flera parter
När GSM kom till var det i syfte att skapa ett gemensamt mobilt system för alla europeiska länder. Sedan dess har tekniken utvecklats och baseras idag på teknik från länder utanför Europa. Det finns fyra olika varianter av GSM och vilken variant som används beror på vilken region du bor i.
För många kan idag GSM kännas utdaterat då det inte riktigt hänger med när det gäller det krav på hastighet som dagens appar, spel och videos kräver. Trots det finns det fortfarande många länder i världen där GSM är det huvudsakliga nätet för mobil kommunikation.
- GSM är andra generationens system för mobil kommunikation.
- Systemet blev kommersiellt under 1991 och det första nätet i Sverige som lanserades 1992.
- Idag körs GSM parallellt med 3G och 4G-näten.
- Det finns fyra olika GSM-varianter som är knutna till olika regioner.
- Än idag använder många i världen GSM-nätet för mobil kommunikation.
- Kraven hos dagens appar gör att många användare i västerländska länder väljer 3G eller 4G.
- Grunden för utvecklingen av GSM lades redan 1982.
Andra generationens mobiltelefonisystem
GSM står för Globalt system för mobil kommunikation och är den andra i raden av mobiltelefonisystem. Systemet blev kommersiellt 1991 och ersatte det analoga systemet (NMT) här i norden och i flera Europeiska länder. Idag används GSM i dryga hundra länder inklusive USA och Europa.
Tack vare GSM kunde vi börja skicka SMS, något som de flesta av oss idag tar för givet. Systemet utvecklades även för att kunna hantera sådant som WAP-sidor och MMS. Det var också i samband med att GSM lanserades som SIM-kortet introducerades, något som vi idag använder i alla mobiltelefoner.
I skrivande stund används GSM parallellt med 3G- och det nyligen byggda 4G-nätverket som komplement. GSM finns i fyra olika varianter; GSM-1900, GSM-1800, GSM-900 och GSM-850. Dessa motsvarar den megahertz som används för att överföra data och tal inom de olika frekvensområdena. Europa använder sig av GSM-900 och GSM-1800.
Historien bakom GSM
Innan GSM blev aktuellt var ”Advanced Mobile Phone system (AMPS) det mest använda i USA och ”Total Access Communication System (TACS) var det mest använda i UK. Båda var uppbygda på analog teknologi men stötte tidigt på problem då det inte var skalbart med intåget av fler användare. Detta resulterade i behovet av en mycket mer effektiv mobil teknologi som även fungerade internt. För att uppfylla det målet skapades en grupp vid namn ”speciale mobile” av CEPT (europeiska post- och teleförvaltningarnas konferens) så tidigt som 1982 med uppdraget att utveckla en teknik för mobila telefonisystem gemensam för alla länder i Europa. Innan gruppen skapades hade varje land utvecklat ett eget system som nämnda NMT i norden. Innan gruppen bildades, hade vardera land ett helt eget system, som exempelvis NMT i skandinavien. CEPT fick dessutom i uppgift att bestämma ett antal kriterier som det nya systemet skulle möta, detta inkluderade bland annat; internationell stöd för roaming, stöd för mobila enheter, låga servicekostnader, stöd för nya tjänster och stöd för ISDN. Detta resulterade vidare i att 13 representanter från olika länder i Europa skrev på ett avtal 1987 för en standard i telekommunikation. EU lagförde även GSM som standard i europeriska länder. Ansvaret för projektet passerades senare över till ”European Telecommunications Standards Institute (ETSI).
Under 1991 började kommersiella tjänster baserade på GSM-tekniken att dyka upp och det första officiella lanseringen skedde i Finland och kom senare att representera 80% av den globala mobila marknaden 2010. I Sverige fick vi vårt första GSM-nät 1992 och steg på så vis in i framtiden. Till en början var GMS europeisk standard men numera baseras tekniken på teknik från utomeuropeiska länder vilket ledde till dagens betydelse av akronymen – globalt system för mobil kommunikation. Vissa hänvisar till GSM som 2G vilket är en efterkonstruktion baserat på tredje generationens namn – 3G. Under 2011 var det fortfarande fler som använde sig av GSM-nätet än de som använde sig av 3G-nätet. Allt eftersom appar, videos och liknande ställer högre krav på hastighet väljer fler att använda sig av de nya generationerna.
Nätverkskomposition
GSM nätverket fungerar genom fyra separata delar som arbetar tillsammans, detta består av; ”Base stations subsystem” (BSS), ”network switching subsystem (NSS) och ”Operating and support subsystem (OSS). En mobil kan koppla upp på nätverket via hårdvara och användaren identifierar sig genom ett SIM-kort. NSS är kärnnätverket och följer vart användaren befinner sig för att kunna leverera telefontjänster. Mobiloperatörerna är de som äger själva NSS och det har olika delar som gör olika funktioner, exempelvis samtalsregler, SMS, lagring av information om uppringare med SIM-kort. Många operatörer av GSM har avtal för roaming med internationella operatörer som tillåter användare att använda sina telefoner precis som hemma.
Säkerhet
GSM är uppbyggt som ett säkert trådlöst nätverk, men det är fortfarande inte helt och hållet skyddat från attacker. Systemet använder en ”challenge-response” identifiering som består av att exempelvis besvara en fråga eller ett lösenord för användare. För att säkerställa att användares konversationer är skyddade och privata, har systemet kryptografisk säkerhetsalgoritmer såsom chiffer som krypterar oformatterad text nummer.
